Maj 2020

En historisk tid

Högst på dagordningen hela denna vår har tveklöst varit Corona pandemin och dess påverkan på samhället och ekonomin, globalt och lokalt. Efter en nattsvart april månad med historiska fall i flera mätningar ser vi igen i maj och juni ljusningar, om än osäkra och troligtvis långsamma.  Pandemin har visat vår starka vilja och förmåga att agera för att rädda liv med historiskt unika nedstängningar av länder, städer, arbetsplatser och offentliga platser. De finanspolitiska åtgärderna har varit massiva, Sveriges direkta stimulanser motsvarar hittills cirka tre procent av BNP och förväntas öka med ytterligare två procent. Detta är i nivå med de flesta europeiska länderna.

 

Trots de omfattande stödpaketen har vi sett en kraftig ökning i arbetslösheten. På kort sikt påverkas dock europeiska arbetsmarknaden mindre än den amerikanska, delvis tack vara inbyggd trögrörlighet och möjligheten att kunna minska antalet timmar istället för antalet jobb. Nya rapporter om den amerikanska arbetslösheten visar dock bättre siffror än väntat, främst tack vare att flera delstater tillåter verksamheter att öppna upp igen. I Sverige ser vi tydligt att det är de arbetsintensiva branscherna, som fordonsindustrin, hotell och restaurang, resor och transport, samt sport och evenemang, som drabbas hårdast. Historiskt sett brukar dock den svenska sysselsättningen minska långsammare än BNP tack vare att många arbetsgivare behåller personal för att snabbt kunna komma igång igen när konjunkturen vänder. Även permitteringsbidrag ger en positiv effekt på sysselsättningen.

 

Globalt sett påminns vi dock återigen om att vi står inför ytterligare utmaningar än Corona pandemin när spänningarna mellan USA och Kina ökar igen, även om det är osannolikt att handelskriget återvänder under detta år. Även Kina har haft historiska fall i BNP och återhämtningstakten går långsamt, framför allt på grund av exportsvagheten. Det är tydligt att Kina är beroende av en global återhämtning för att få en nationell återhämtning, ett faktum som stämmer väl in på många länder efter många år av aggressiv globalisering och internationell handel.

 

Även konsumtionen- hushåll, investeringar och export – har under våren visat nattsvarta siffror trots Sveriges milda nedstängningar. Exporten har minskat mycket kraftigt och många bolag har drabbats av brutna exportkedjor. Hushållens pessimistiska syn visades tydligt under april, när detaljhandels försäljningsvolym var negativ för första gången på 16 månader. Men det finns även ljusglimtar, karantän har gynnat dagligvaruhandeln och handel kopplad till hem och trädgård. Det noteras också att Sverige har haft ett mindre omsättningstapp jämfört med grannländerna, dock är inte den svenska ekonomin förskonad och blir sårbar när världen ska öppnas upp igen.

 

Riksbanken lämnar räntan på noll och deras balansräkning har vuxit från 9 000 miljarder kronor före pandemin till cirka 12 000 miljarder kronor nu framför allt på grund av köp av värdepapper och lån till företag. Man har för avsikt att låta balansräkningen svälla i den mån som krävs och behövs. Räntan förväntas vara oförändrad åtminstone till 2023 och Riksbanken signalerar med detta tydligt att noll är ett golv för räntan.

 

Pandemins påverkan på fastighetsmarknaden har varit tydlig; transaktionsvolymen för Q2 sjönk med 25 procent jämfört med föregående år och andelen utländska investerare var endast 16 procent. För halvåret sjönk transaktionsvolymen ”bara” med 14 procent vilket i huvudsak förklaras av ett mycket starkt Q1 och ett fåtal stora affärer under halvåret. De utländska investerarna förväntas dock återvända när reserestriktioner lättas upp och Sverige anses fortsatt vara en intressant investeringsmarknad i internationella ögon.

 

BNP-fallet under våren och pessimistiska prognoser de kommande åren innebär en negativ påverkan på hyror och vakanser, särskilt för konjunkturkänsliga typslag, så som kontor i A-lägen och hotell. Dock finns en fortsatt hög investeringsvilja avseende konjunkturokänsliga typslag som påverkas väldigt lite eller inte alls av krisen. Aptiten är god för befintliga bostäder samt bostäder under uppförande, logistik, samhällsfastigheter och sällanköpshandel, främst livsmedel. Dock finns en viss försiktighet avseende projekt, där finansiering kan vara svårare att få till. Finansmarknaderna återhämtar sig gradvis och fungerar i allmänhet väl, däribland kreditmarknaden. Emissionsaktiviteten för företag vars obligationer har hög kreditrating har varit god.

 

Vi på Nordier ser att aktiviteten hos fastighetsbolagen återigen ökar. Det är många aktörer som har kapital som behöver investeras. Under de senaste månaderna har en stor del affärer pausats vilket till stor del beror på psykologiska effekter. Detta har nu börjat förändras och vi tror att de flesta nu istället är mer rädda för att hamna efter i transaktionstempot när marknaden drar igång igen. Detta innebär att det förmodligen kommer att genomföras många transaktioner, åtminstone mellan svenska aktörer, under det kommande halvåret.

 

 

Maj 2020