April 2020

En turbulent tid med stabilitet i sikte

 

Nu har effekterna av världspandemin verkligen börjat avspegla de flesta (om inte alla) mätningar av svensk ekonomi. Det är alltså ingen nyhet att den svenska ekonomin försvagats till följd av coronaviruset.

 

Barometerindikatorn föll drygt sex enheter i mars och befinner sig på den lägsta nivån sedan maj år 2013 till följd av dystrare signaler från tjänstesektorn och hushållen. Boprisindikatorn ligger kvar på 13, likt månaden innan vilket betyder att andelen av hushållen som tror på ökade priser respektive sjunkande priser är kvar på samma nivå.

Nedgången av PMI-total var i mars 9,5 indexenheter, den största nedgången i inköpschefsindexets dryga 25-åriga historia. Att Sverige verkar i en global kontext gör sig påmind när vår exportindustri drabbas hårt.

Arbetsförmedlingen rapporterar om historiskt höga nivåer för inrapporterade varsel vilket bedöms öka ytterligare till följd av krisen. Den ekonomiska nedgången gör även att inflationen är mycket låg och riskerar att bli negativ.

I syfte att dämpa de ekonomiska effekterna och hålla ekonomin igång har ett flertal statliga stödpaket satts in. Sverige har en av de lägsta statsskulderna i förhållande till vårt BNP i Europa vilket talar för att vi har förutsättningar att främja en snabb återhämtning.

Obligationsmarknadens likviditet har minskat och bankerna kan bli mer noggranna med sin utlåning, framför allt inom vissa segment (hotell, handel) och inom vissa kundgrupper.

 

Inom handelssegmentet har rekommendationen att jobba hemma om möjligt minskat antalet besök i gallerior och butiker drastiskt. Med en lågkonjunktur i sikte minskar den generella konsumtionen hos många hushåll medan livsmedel går starkt. Dock ska man komma ihåg att handelsomställningen har pågått sen långt innan covid även om pandemin har gjort att konkurser har kommit ännu tidigare än förväntat.

Då konferenser, mässor och andra typer av events ställts in eller flyttas fram har detta lett till minskande beläggningsgrader och stora varsel inom hotellnäringen.

För kontor hade hyresnivåerna nått en topphöjd innan covid och efterfrågan på kontorslokaler är relativt oförändrad. Co-working förväntas få det tuffare.

För bostäder och samhällsfastigheter finns det fortsatt goda fundament och är generellt fortfarande en god investering och omtyckt investering av bankerna, vilket gör finansiering lättare kontra andra typslag.

Sverige ligger långt efter Europa i utbyggnad av infrastrukturen för e-handel vilken sannolikt kommer fortsätta hålla logistikmarknaden ”flytande” utan större påverkan.

Lågkonjunktur stärker vår förväntan på fortsatt låga räntor och större yield gap än under finanskrisen, vilket innebär att fastigheter fortsatt är en attraktiv investering. Aktiemarknaden är volatil men på direktmarknaden har vi en större trögrörlighet.

 

 Även om ekonomin påverkats av pandemin så är det inte en finansiell eller systematisk kris vi hanterar, därför bedömer vi att det finns bra affärer att göra för den som kan kombinera kreativitet och uthållighet.Kvalitativa objekt är alltid eftertraktade och marknaden fungerar fortfarande i hög utsträckning men med vissa skillnader. Ett exempel på detta är att finansiering blivit dyrare och svårare att få till. Men affärer går absolut fortfarande att göra, kanske bara på lite andra villkor än tidigare.

 

APRIL 2020